Jesus, ägg, kycklingar och ett berg av godis.

Budskapet med påsken, vad är det egentligen?

Hur hänger det ihop med den kristna högtidens firande av Jesus död och uppståndelse och kycklingar, harar, ägg, kärringar och godis? Jag ska försöka ge er en enkel förklaring och sedan berätta för er vad påsken betyder för mig.

Först vill jag rekommendera er att lyssna på Johan Glans när han pratar om just påsken. Har du missat det, så finns det klippet från hans Scandinavian world tour på Youtube, värt att leta upp.  Otroligt komiskt och mitt  prick, skickligt gjort 😉

Påskkycklingar, påskharar, godisägg, påskkärringar, målade äggskal, påskskinka har inte någon som helst anknytning till den kristna påsken, så som den firades av den första kristna kyrkan.

Att allt det här över huvud taget kom att bli en del av påskfirandet beror på att kyrkan övertog mängder av olika hedniska traditioner allteftersom den spred sig ut över världen.

De första kristna firade över huvud taget inte påsken som vi gör i dag. De var judar och de höll fast vid de högtider som Gud en gång instiftat och uppmanat sitt folk att högtidlighålla.

Så den enda skillnaden i deras firande av påsken var att de nu firade den i en ny anda – med en ny ande, bokstavligen,  de firade påsken som tidigare, men med en ny mening, till minne av Jesu död för mänskligheten och hans uppståndelse på tredje dagen.

I och med att kristendomen spred sig norrut och västerut inom Romarriket, kom den i kontakt med den solreligion som börjat breda ut sig från öster, från Syrien och Persien, och nått stora delar av riket.

Även i de nordliga delarna av Europa hade man sedan lång tid tillbaka dyrkat solen. Därför firade man också här en fest vid vårens ankomst, en fest som hyllning till livet och fruktbarheten. Några av de främsta fruktbarhetssymbolerna var äggen – sinnebilden för det spirande livet.

Andra fruktbarhetssymboler var harar eller kaniner, dessa gnagare som har en förmåga att fortplanta sig nästan som genom delning. Även de knoppande, grönskande träden kom att symbolisera livet som föddes på nytt varje år.

När nu kristenheten bredde ut sig upp genom Romarriket, upp mot Norden, kom de här olika traditionerna att söka sig in i de kristna påskfirandet.

Vid kyrkomötet i Nicaea år 325, som betraktas som en av de stora milstenarna i kristenhetens utveckling, beslutades att ingen fortsättningsvis skulle ”följa judarnas blindhet”. Biskoparna som möttes i Nicaea hyste sådan avsky gentemot allt som ansågs judiskt att man beslutade att påskdagen alltid skulle infalla på en söndag ”men aldrig samtidigt som judarnas högtid”.

De antijudiska känslorna var faktiskt så starka att man avsiktligt började äta griskött – något som i judiska ögon var en styggelse – just på påsken (och påskskinkan lever ju kvar än) enbart för att visa sitt förakt för judarna och allt som var ”judiskt”.

Däremot hade man uppenbarligen inget emot att införa allehanda hedniska traditioner (och diverse vidskepligheter som tron på flygande trollpackor till Blåkulla) i det kristna påskfirandet. En av den unga kyrkans främsta målsättningar var att vinna många anhängare, och genom att låta de gamla hedniska traditionerna smälta samman med den kristna tron kunde man få människor att anta den nya läran utan några större kulturella konflikter.

Och där finns förklaringen till att vi i idag ser Jesus omgiven av påskkycklingar och ägg. (Källa: Bibelfrågan)

Jag tycker om påsken.

Ofta är vädret bra, solen skiner och det börjar bli varmt. Det är fyra dagars ledighet och det är inte så höga krav runt påsken.

Maten är lätt och ljuset kommer tillbaka, färgerna är ljusa och många, grönskan spirar.

Jag tycker om påsken.

För mig är det en påminnelse om Jesus försoningsverk.

Jesus dog och uppstod för mänsklighetens skull, för att det skall finnas en väg för oss till en upprättad gemenskap med Gud. Jesus är vårt enda hopp, vår enda väg till Gud, vår livbåt.

Jag tycker om påsken…

…men för mig är varje dag en påminnelse om Jesus försoningsverk.

Varje dag ges det mig en möjlighet att göra en Gudstjänst. Gud ger mig möjligheter, möjligheter att göra det mitt hjärta uppmanar mig till.

Om jag ber Gud om att göra mig ödmjuk,

tror jag då att Gud gör mig ödmjuk eller att han ger mig möjligheter att visa mig ödmjuk?

Om jag ber Gud om tålamod,

tror jag då att Gud gör mig tålmodig eller att han ger mig möjligheter att visa mitt tålamod?

Om jag ber Gud om att göra mig givmild,

tror jag då att Gud gör mig givmild eller att han ger mig möjligheter att ge frikostigt av det jag har?

Om jag ber Gud om att göra mig till en lyssnare,

tror jag då att Gud gör mig lyhörd eller att han ger mig möjligheter att lyssna?

Gud är god, han ger mig det jag behöver, han talar och jag lyssnar, jag talar och han lyssnar.

Påsken är för mig några dagar av alla dagar på ett år i min relation med Gud, ingen dag är viktigare än den andra.

Gud välsigne er.

Kristina <3

images   images (1)  images (2)     images (3)

 

 

 

 

 

 

 

 

Inga kommentarer

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.