Oroa Dig inte

Livet är tufft.

Det blir inte alltid som jag tänkt mig.

Önskningar, hopp och förväntningar grusas i sin linda och vecklas inte ut till det jag förväntat mig.

Varför är det så, vem kan tala om det för mig, varför går allt emot mina önskningar i livet?

Vem är det som bestämmer i  mitt liv? Jag gör så gott jag kan, ändå går det rakt åt…. dit jag inte vill 🙁

Tänk positivt säger någon, se allt det vackra runt dig och var tacksam mot livet.

Va?

Jag försöker, ändå går det inte, jag blir besviken och ledsen, ser allt i grått och förlorar mitt hopp…

Varför?

Är livet menat som en plåga?

Visst, det finns ljusa stunder, men de mörka kommer alltid i fatt mig. Jag kan inte undvika det, gömma mig, springa undan, det går inte, mörkret hittar mig alltid.

Det finns ett ljus.

Ljuset måste hittas, det kräver engagemang, det kräver val, det kräver mig…

Ljuset kan hittas.

Ljuset betyder inte evig lycka, sorglöshet eller guld och gröna skogar.

Ljuset betyder lättnad, en tyngd som lyfter från mina axlar, en börda som bärs av någon annan, en tröst och ett hopp.

Jag har någon som förstår mig, en förtrolig.

I Lukas 12:22 säger Jesus följande till sina lärjungar:

 

Han vände sig till lärjungarna och sa: Oroa er inte över om ni har tillräckligt med mat att äta eller kläder att ha på er,

 för livet består av mycket mer än bara mat och kläder.

 Titta på korparna! De planterar inte och skördar inte, och de har inga lador att lagra sin mat i, och ändå klarar de sig bra. Gud ger dem mat. Tror ni inte att ni är mycket mer värda för honom än några fåglar!

 Och vad tjänar det dessutom till att oroa sig? För det med sig något gott? Kan det förlänga era liv med ett enda ögonblick? Naturligtvis inte.

Om ni nu inte kan förlänga era liv med en enda sekund, varför bekymrar ni er om allt annat?

 Se på liljorna hur de blommar. De kan varken spinna eller väva, och ändå var inte Salomo i all sin glans så fint klädd som de.

 Om nu Gud låter gräset, som står där den ena dagen och som är borta nästa, få växa i all sin skönhet, tvivlar ni då på att han kan försörja er?

 Oroa er alltså inte för vad ni ska äta eller dricka. Låt inte sådant bekymra er.

 För ni vill väl inte leva som människor som inte känner Gud? Men han vet vad ni behöver.

 Och om ni sätter Guds rike först, ska ni också få allt annat ni behöver.

 Var därför inte rädd för framtiden, du lilla människoskara. Det är er Fars stora glädje att ge er riket

 Sälj vad ni kan undvara och ge till dem som är fattiga. Samla så ett förråd åt er, en skatt i himlen, som aldrig blir gammal eller kan förstöras. Den skatten kan aldrig någon tjuv stjäla, och den förlorar aldrig sitt värde.

 Ni kommer alltid att dras dit där er skatt är.

 

Jag är kristen, min tro är på Jesus Kristus och på det han har gjort för mig och för alla som vill.

Mitt liv är långt ifrån en dans på rosor, tvärt om, jag kämpar med mycket. Många motgångar och många problem och sorger.

Men…

Jag har en trygghet. En basal, en livsviktig tro, ett hopp som ger mig den styrka jag behöver.

Jag har ljuset, och ljuset övervinner ALLTID mörkret, eller hur 🙂  (ficklampa i ett mörkt rum)

Mitt hopp är löftet om att allt ordnar sig till det bästa för den som tror.

En direkt kanal är öppen.

Jag kan be för mina barn, be om att det går bra för dem, att de blir befriade från sina bekymmer, att allt ordnar sig till det bästa, hur det än ser ut för dem.

Jag är 100% säker på stödet uppifrån 😉

Så jag oroar mig inte.

Jag har en stark förtröstan.

Utan detta hopp skulle allt kännas förgäves, hopplöst och utan mening.

Tack för det liv du ger mig <3

matteus-1

 

 

 

 

 

 

Inga kommentarer

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.